Ett år går fort
Idag är det årsdagen av min farfars bortgång och såhär skrev jag för ett år sedan:
FARFAR
min bästa vän
2011-02-09
Det har varit du och jag mot världen! ... vi har någonting särskilt och det har vi alltid haft. Du har varit min stöttepelare genom hela mitt liv och kommer alltid att vara... Det här kommer från hjärtat och jag vet inte hur många gånger jag tänkt att jag skulle förklarat det här för dig.. men du vet eller hur? Du vet hur mycket du betyder för mig och det behövs inte sägas med ord.. man bara vet. Jag skriver i nutid för du finns med mig nu och kommer alltid att göra.
FARFAR
min bästa vän
2011-02-09
Det har varit du och jag mot världen! ... vi har någonting särskilt och det har vi alltid haft. Du har varit min stöttepelare genom hela mitt liv och kommer alltid att vara... Det här kommer från hjärtat och jag vet inte hur många gånger jag tänkt att jag skulle förklarat det här för dig.. men du vet eller hur? Du vet hur mycket du betyder för mig och det behövs inte sägas med ord.. man bara vet. Jag skriver i nutid för du finns med mig nu och kommer alltid att göra.
Tänk att ett år rullar på i sitt långsamma tempo med vardagar som avlöser varandra och årstider som skiftar fastän man nästan inte lägger märker till det. Att dagarna som man ofta tycker går så långsamt plötsligt har försvunnit... blivit veckor blivit månader och år. Även fast det känns så långt borta så minns jag våra samtal som om det vore igår. Jag minns ditt skratt och att vi pratadel om allt och inget, om vardagen, om drömmar och om minnen. Du var och kommer alltid att vara min bästa vän och jag hade önskat att jag hade fått dela fler minnen tillsammans med dig. Vi hade ju drömmar, om än orealistiska men det är ju så drömmar kan vara ibland. Vi ville se USA och alla dess delstater och vi ville se Skottland med gröna fält och dalar. Jag undrar om du pratade med någon annan än med mig om just Världen? Jag var yngre och såg inga hinder bara möjligheter....
Du finns alltid i mitt hjärta!