Ångest vände till glädje
Trodde först att jag skulle ha ångest var eviga dag fram till i juni i morse när vi skulle börja med C-uppsatsen. Men när vi sitter där och ska fortsätta på vårat värdelöst tråkiga Pm inser vi att vi kanske ska byta ämne ändå...
Ringer upp handledaren som har en väldigt lugnande röst och faktiskt låter lika lättad som mig över att byta ämne. Det ämne vi hade förut var inte riktigt hans påse chips och han hade oxå känt sig osäker på det. Lyckan är gjord =) Även fast vi måste börja om från 0 känns det ändå sjukt mycket bättre och jag är mycket gladare nu utan ångesten inuti. Vi har handledarmöte imorgon och det blev bra om vi skissade upp lite om vad vi har för idéer om det nya ämnet så kommer vi komma igång sen sa han, LG. Ämnet vi valde är Adoption, som nästan under hela utbildningen varit ett av mina alternativ till c-uppsats. Var själv med och deltog i en sån c-uppsats för nåt år sedan och det är ju verkligen ett intressant ämne som jag brinner för. Känns ju betydligt lättare att skriva om något som känns kul, så det här var kanske de bästa val jag gjort i och med plugget hehe. E så jävla lättad så jag kan inte beskriva det =) Kommer kanske bli påverkad av studierna på ett personligt plan men det kan ju bli givande och väcka tankar, vilket känns spännande...Bort med paragrafer och osäkerhet på området och in med intervjuer och ett kul ämne. Så nu har vi kommit igång bra, gjort en översiktlig tidsplan, en ny grund till ett PM samt redan hunnit låna en hel del böcker på området. Idag ska jag börja ta kontakt med intervjupersonerna som jag känner väl.
Kommer bli mycket C-uppsats snack här på bloggen nu framöver känns det som eftersom det blir en del av mitt liv i ca 15 veckor...
Nu börjar C-uppsatsen! Känns det faktiskt riktigt kul ;)